© Yalla Trappan/ Gugge Zelander
När Fatme Ibrahim kom till Sverige en novembernatt för 28 år sedan efter att ha flytt från Libanon kände hon säg väldigt frusen och väldigt ensam. Hon anlände med sin man och deras små barn, och utan någon formell arbetslivserfarenhet. Idag arbetar Fatme som handledare för 40 kvinnor på Yalla Trappan – ett socialt företag och kvinnokooperativ som verkar för social- och arbetslivsinkludering.
Yalla Trappan grundades formellt 2010 efter att ha funnits som tillfälliga projekt i olika former sedan 2006. Organisationen startades av Christina Merker Siesjö för att ge kvinnor med invandrar- eller flyktingbakgrund fler möjligheter att inkluderas i det sociala och professionella livet i Malmö. Yalla Trappan utgår från färdigheter som kvinnorna ofta redan har – bland annat inom matlagning, sömnad och städning – och erbjuder dem möjlighet att vidareutveckla kompetensen för att nå en professionell nivå.
Namnet Yalla Trappan – där Yalla är arabiska och kan översättas som ”kom igen!” – föreslogs av kvinnorna själva. Det sammanfattar den stegvisa utveckling som organisationen främjarmed ständig uppmuntran längs vägen.
© Yalla Trappan/ Gugge Zelander
Kvinnorna kommer från över 20 olika länder och majoriteten är flyktingar. Sysselsättningsgraden bland flyktingar i Sverige har ökat men för kvinnor med flyktingbakgrund är den fortfarande lägre än för både utrikesfödda män och inrikesfödda kvinnor.
– I en sådant här läge krävs proaktiva och riktade arbetsmarknadsinsatser som möjliggör för kvinnor med flyktingbakgrund att utveckla sin självkänsla, förklarar Karolis Zibas, integrationsansvarig i Norden och Baltikum på UNHCR, FN:s flyktingorgan.
Christina Merker Siesjö berättar att kvinnor med utländsk bakgrund och utan formella betyg eller arbetslivserfarenhet ofta blev förbisedda i integrationssatsningar. Hon förklarar att många kvinnor som kommer i kontakt med Yalla Trappan har låg självkänsla, har varit sjukskrivna under långa perioder och känner sig exkluderade från samhället.
– För många av kvinnorna har traditionen varit att arbeta i hemmet. Att kunna omvandla de kunskaperna till en yrkesidentitet är väldigt stort, säger Christina Merker Siesjö.
Hon är medveten om att Yalla Trappan ibland fått kritik för att fokusera på vad som uppfattas som traditionella kvinnoyrken.
– Men om en kvinna har två års utbildning så kan jag tycka att det är lite väl hårt att pressa just de här kvinnorna till att bli piloter eller annat som jag fått höra. Man måste bygga en plattform där de står.
Grundaren Christina Merker Siesjö tillsammans med en av kvinnorna som arbetar på Yalla Trappan. © Yalla Trappan/ Urzula Striner
De flesta av kvinnorna kommer till Yalla Trappan genom Arbetsförmedlingen. De erbjuds en praktikplats under sex månader på en av Yalla Trappans verksamheter – café och catering, syateljén och lokalvård – och får stöd att söka jobb. Under praktiktiden får kvinnorna arbetslivsträning och svensklektioner. De handleds av kvinnor som Fatme som är erfarna inom sitt område och som en gång gått igenom samma process.
Som handledare får Fatme följa de nykomna kvinnorna genom den professionella och personliga utveckling som hon själv gick igenom när hon började på organisationen för tio år sedan.
– Innan Yalla Trappan höll jag mig hemma och kände mig uttråkad och deprimerad, säger hon. Genom praktiken och, senare, anställning på Yalla Trappan har Fatme haft möjligheten att använda sin matlagningskompetens hemifrån för att laga mat på Yalla Trappans cateringservice.
– När jag arbetar på Yalla Trappan känner jag mig mycket gladare och mötet med kunder får mig att känna mig som en del av samhället, säger Fatme. Kvinnorna är som en familj och Yalla Trappan har blivit mitt andra hem.
© Yalla Trappan/ Gugge Zelander
Efter den sex månader långa praktiken anställs kvinnorna på Yalla Trappan eller på partnerorganisationer eller väljer att studera vidare. Runt 100 kvinnor deltar i praktikprogrammet varje år.
– Att ha sin egen inkomst handlar ytterst om frihet, säger Christina Merker Siesjö. Jag menar att själva fundamentet för jämställdhet handlar om att vara ekonomiskt oberoende.
Organisationens arbete har uppmärksammats både inom Sverige och utomlands genom flera tunga utmärkelser. I februari 2021 vann Yalla Trappan både Svenska Jämställdhetspriset och Europaparlamentets Europeiska medborgarpris.
Yalla Tappan har nära samarbete med både offentlig sektor och näringslivet genom bland annat IKEA, H&M och Skanska. Organisationen har publicerat tre böcker och håller i workshops för att sprida kunskap och erfarenheter med andra organisationer, kommuner och näringslivet. Flera lokala initiativ, inspirerade at Yalla Trappan, har startat runtom i Sverige.
– Det glädjer oss att Yalla Trappan arbetar med de specifika behov och utmaningar som kvinnor med flyktingbakgrund upplever. Organisationens sätt att utveckla samarbeten med en rad olika aktörer leder till långsiktiga lösningar för flyktingars inkludering på arbetsmarknaden. De är en stark förebild för Sverige och andra länder, säger Karolis Zibas, integrationsansvarig på UNHCR.
Dela på Facebook Dela på Twitter
