Från det Globala Flyktingforumet: Lär dig mer om några av de nordiska och baltiska åtagandena som syftar till att göra det möjligt för fler flyktingar att gå i skolan.
© UNHCR/Paul Absalon
För miljontals flyktingbarn och ungdomar är det bara en dröm att få gå i skolan. Idag befinner sig 3,7 miljoner flyktingar i skolåldern inte i grundskolan, och nekas därmed en chans att utveckla de färdigheter som krävs för att de ska kunna förverkliga sin potential, bli självständiga och bygga en bättre framtid.
Vid det Globala Flyktingforumet 2019 gjorde länderna i den nordiska och baltiska regionen flera konkreta åtaganden för att möjliggöra att fler flyktingar kan få en utbildning av hög kvalité, och på så sätt uppfylla de visioner som anges i mål 4 i Agenda 2030 (God utbildning för alla).
UNHCR har länge förespråkat flyktingbarns integrering i nationella skolsystem som det mest effektiva sättet att se till att de går och stannar i skolan. På så sätt har de sammatillgång till en läroplan och betyg, och får detta tillsammans med sina lokala jämnåriga.
I dag befinner sig över 9 av 10 flyktingar i skolåldern i en utvecklingsregion, där skolor och utbildningssystem ofta utsätts för påtryckningar och har otillräckliga resurser. Dessa länder behöver stöd för att se till att flyktingbarn inkluderas.
“Pandemin och dess socioekonomiska konsekvenser har satt de senaste årens framsteg inom flyktingutbildning på spel, och behovet av att inkludera flyktingar i de nationella utbildningssystemen är viktigare än någonsin”, säger Henrik M. Nordentoft, UNHCR:s representant i de nordiska och baltiska länderna.
“Jag är mycket glad över att se dessa starka och viktiga löften från länder i Norden och Baltikum som utan tvivel kommer att göra skillnad för väldigt många flyktingbarn och ungdomar.”
Norge, Sverige och Danmark har alla gjort stora ekonomiska åtaganden för att stödja flyktings integrering inom utbildning. Sverige och Norge deltar till exempel i UNESCO:s och Education Cannot Wait:s gemensamma insats för att stärka nationella utbildningssystem (läs mer).
Ministrar, civilsamhället, internationella organisationer, näringslivet, den akademiska världen, flyktingar och ett stort antal andra aktörer samlades vid det första Globala Flyktingforumet i december 2019.
Syftet med detta högnivåmöte var att mobilisera åtgärder och konkreta löften för att stödja ett bättre globalt bemötande av flyktingar – och omvandla målen för den globala flyktingpakten till konkreta resultat för flyktingar och värdsamhällen.
Resultatet blev över 1 400 löften om solidaritet och integration – ekonomiska, tekniska, politiska och innovativa åtaganden för nya partnerskap, initiativ och metoder. Sammanlagt 107 löften kom från regeringar och andra aktörer i de nordiska och baltiska länderna.
Trots de begränsningar och utmaningar som coronapandemin innebär har många åtaganden redan börjat genomföras. I december 2021 kommer UNHCR att stå värd för ett möte mellan tjänstemän på hög nivå för att granska, identifiera luckor och främja ytterligare framsteg i samband med den globala flyktingpakten.
Läs mer och sök information om alla åtaganden på den digitala plattformen för Global Compact on Refugees.
Norge utlovar sammanlagt cirka 58 miljoner amerikanska dollar under fyra år till Education Cannot Wait, och stöder dessutom UNHCR:s utbildningsstrategi med cirka 1,2 miljoner amerikanska dollar.
Även Danmark ger ett konkret stöd till Education Cannot Wait genom ett fyraårigt partnerskap på omkring 40,8 miljoner amerikanska dollar. Dessutom stöds särskilda projekt för att stärka flyktingars integration i Etiopien och Uganda med cirka 5,7 miljoner amerikanska dollar vardera, i nära samarbete med dessa länders regeringar (läs mer).
Sveriges åtaganden syftar till att förbättra integrationen av flyktingbarn i lokala och nationella utbildningssystem, både genom ekonomiskt stöd och kapacitetsuppbyggnad – till exempel genom utbildning av lärare, integration av barn med funktionshinder och en förbättring av tillgodotagandet av kvalifikationer.
Den estniska regeringens starka fokus på informations- och kommunikationsteknik (ICT) och digital kompetens fortsätter genom ett löfte om att stödja projekt för utbildning efter krissituationer och för flyktingar. Dessa projekt leds av estniska icke-statliga organisationer i länder som Ukraina, Libanon och Turkiet.
Unga burundiska flyktingar i Mahama-lägret i Rwanda har fått stipendier från DAFI-programmet och är redo att börja på universitet. © UNHCR/Antoine Tardy
Under de senaste åren har flyktingbarns tillgång till grundskoleutbildning ökat avsevärt på global nivå, men klyftan och hindren växer i takt med ålder och utbildningsnivå. När det gäller högstadie- och gymnasieutbildning har ännu färre flyktingar möjlighet att registrera sig och gå i skolan (24 procent).
För den högre utbildningen ser siffrorna ännu dystrare ut, eftersom endast 3 procent av unga flyktingar har tillgång till universitet eller annan högre utbildning. Tillsammans med olika partners har UNHCR satt upp ett ambitiöst mål om att öka detta antal till 15 procent innan 2030, men detta kräver ett starkt engagemang, politisk välvilja och ekonomiskt stöd.
Det senare exemplifieras av Danmarks stöd på omkring 1,6 miljoner amerikanska dollar till det så kallade DAFI-programmet, ett stipendieprogram under ledning av UNHCR och Tyskland. Programmet ger unga flyktingar stipendier och möjlighet att fortsätta sina studier inom högre utbildning. Över 18 000 flyktingstudenter har fått stipendier sedan programmet startades år 1992, och med det extra ekonomiska stödet kommer ännu fler unga flyktingar att få denna chans.
Universitet i Litauen bidrar också till flyktingars tillgång till högre utbildning. Mykolas Romeris Universitet i Vilnius har lovat att slopa studieavgiften för ett antal flyktingar, och LCC International University i Klaipeda har åtagit sig att fortsätta att utvidga sitt akademiska program i Mellanöstern där även flyktingar har möjlighet att studera.
UNHCR:s partnerskap och samarbete med näringslivet, som kan bidra till innovation, resurser, erfarenhet och expertis har ökat betydligt, och utbildningsområdet är inget undantag.
Den danska LEGO-stiftelsen har redan inlett sitt åtagande på 100 miljoner amerikanska dollar till förskoleverksamhet i Östafrika genom projektet Play Matters, som förväntas förbättra utbildningsvillkoren för 800 000 barn (läs mer).
Danmarks Novo Nordisk-stiftelse deltar också i långsiktiga projekt som syftar till att stärka tillgången till utbildningen för unga syriska flyktingar i Jordanien och därigenom öka deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden (läs mer).
Över hela världen deltar ett stort antal icke-statliga organisationer i flyktingars utbildning, bland annat i krissituationer – några av dem i direkta partnerskap med UNHCR – och vid det Globala Flyktingforumet gjorde många kraftfulla åtaganden för att garantera ännu större effekt och resultat. Bland dessa icke-statliga organisationer finns det Norska Flyktingrådet, FinChurchAid, danska Rädda Barnen, PlanBørnefonden, Oxfam Ibis med fler.
Ytterligare information om UNHCR:s strategi och utbildningsverksamhet finns att läsa här.
med nøgletal, oversigt over bidrag og en tidslinje over kommende aktiviteter (på engelsk).
Omfattende rapport om resultaterne fra Global Refugee Forum, der inkluderer regionale oversigter, info om etablerede støtte-platforme og initiativer, der blev lanceret på topmødet (på engelsk).
Dela på Facebook Dela på Twitter
