Med hjälp av vidarebosättning kan skyddsbehovet för de mest utsatta människorna tillgodoses.
Winta, 41 år, från Eritrea, (andra från höger) går genom sin schweiziska by med tre av sina barn (från vänster): Ksanet, Ermias och Melat som är 16, respektive 13 och 9 år gamla. ©UNHCR/Mark Henley
Över 1,4 miljoner flyktingar som för närvarande är bosatta i 62 värdländer kommer att behöva vidarebosättning nästa år. Detta enligt de senaste uppskattningarna som publicerats av UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, i samband med ett årligt forum om vidarebosättning i dag.
“Med 1 procent av mänskligheten på flykt just nu, varav en överväldigande majoritet är bosatta i utvecklingsregioner med egna utmaningar, ökar skyddsbehovet, alltmedan bristen på lösningar är enorm. Alla länder måste kraftsamla för att hjälpa oss hitta trygga hem åt människor vars liv hänger på det,” sa FN: s flyktingkommissarie Filippo Grandi, som deltar i den årliga trepartskonferensen om vidarebosättning (ATCR) denna vecka.
Årets konferens om vidarebosättning hålls virtuellt, och anordnas i samarbete med Kanadas regering samt det kanadensiska flyktingrådet.
Enligt Projected Global Resettlement Needs 2021-rapporten, som lanseras på ATCR i dag, hör flyktingar från Syrien till de mest utsatta och de med störst behov av vidarebosättning. För femte året i rad representerar syrianer den befolkning som har störst behov av vidarebosättning (41 procent), följt av sydsudaneser (9 procent) samt kongolesiska flyktingar (9 procent).
“Trots COVID-19-pandemin har konflikt och förföljelse inte upphört, och människor runt om i världen fortsätter att fly från sina hem för att finna säkerhet,” sa Grandi.
“Vidarebosättning kan aldrig vara en lösning för hela världens flyktingar, men för de få som löper störst risk kan det utgöra skillnaden mellan liv och död.”
Vidarebosättning, som innebär att flyktingar förflyttas från det land där de sökt asyl till ett land som har accepterat att ta emot och bevilja dem permanent bosättning, kan trygga skyddsbehovet för människor som befinner sig i livsfara eller som har särskilda behov som inte kan tillgodoses i det land där de sökt skydd.
Världens utvecklingsländer står för närvarande värd för 85 procent av jordens alla flyktingar. Sett till asylområden svarar östra Afrika och Afrikas horn fortfarande för det största vidarebosättningsbehovet. Detta följs av Turkiet – som är värdland för 3,6 miljoner flyktingar – Mellanöstern och Nordafrika samt Centralafrika och Stora sjöarna-regionen.
Ett av huvudmålen med det Globala avtalet om flyktingar är att dela ansvar och visa solidaritet med länder som stödjer stora flyktingbefolkningar, samt att utöka möjligheterna för flyktingar att flytta till ett tredje land genom vidarebosättning och komplementära lösningar för inresa, till exempel genom familjeåterförening eller studier och arbetstillstånd.
Förra året lanserade UNHCR en treårig strategi för vidarebosättning och komplementära åtgärder med sina samarbetspartners, och förutser vidarebosättning av en miljon flyktingar samt mottagande av två miljoner flyktingar genom komplementära åtgärder innan år 2028. För att uppnå detta mål behöver fler länder ansluta sig till vidarebosättningsprogrammet och erbjuda boplatser för flyktingar.
År 2019 mottog 26 länder 107,800 flyktingar för vidarebosättning, varav nästan 64,000 med hjälp av UNHCR. I år har länderna endast 57,600 vidarebosättningsplatser gjorts tillgängliga för UNHCR. Tyvärr kommer COVID-19 att försvåra att dessa boplatser utnyttjas till fullo.
“Jag uppmanar alla länder att ta sitt ansvar och bidra ytterligare för att stödja de mest utsatta flyktingarna – inklusive genom vidarebosättning, humanitära korridorer och andra inresevägar, såväl som utbildning, arbete och familjeåterförening. Behovet av solidaritet är större nu än någonsin tidigare,” sa Grandi.
Dela på Facebook Dela på Twitter
