Elektrisk konduktivitet, servoventiler och statorkärnor – trots att du är flytande i ett språk känner du förmodligen inte till dessa termer. Detta var utmaningen för Basel Taleb, en flykting och elingenjör som lärde sig svenska på bara några månader – men som inte kunde förstå det tekniska språket på sin nya arbetsplats. Han byggde ett verktyg för att hjälpa sig själv – och andra utländska ingenjörer – att bättre förstå den svenska energisektorn.
Basel Taleb står utanför Kraftringens kontor i Lund där han arbetade på sin språkparlör. Foto: ©UNHCR/Rufat Safarli
När han anlände till Sverige på juldagen år 2014, placerades Basel i ett mottagningscenter i en liten by nära Simrishamn. Som elektrisk ingenjör från en stor stad i Syrien var det en utmaning för 31-åringen att bo i en liten by.
”Jag är van att vara bland många människor. Även om jag var ivrig att uppleva det svenska samhället, träffa folket och lära mig språket var detta svårt då jag bodde i en liten by i mitten av ingenstans,” förklarar Basel.
Under tiden som Basel väntade på resultatet av sin asylansökan, studerade han svenska på egen hand genom att titta på videor på YouTube och göra egna listor av ord. Han studerade varje dag i nästan ett år – fram tills oktober 2015 då Basel äntligen beviljades permanent uppehållstillstånd. Vid den här laget hade hans lilla lista med fraser vuxit till över 2000 ord.
Med uppehållstillstånd hade Basel nu tillgång till Arbetsförmedlingen, som erbjuder flyktingar möjligheten att studera svenska för invandrare (SFI), följt av yrkesutbildning som praktik eller validering av arbetslivserfarenhet och samhällsorienteringskurser som ger flyktingar en grundläggande förståelse för det svenska samhället. ”Min karriärrådgivare på Arbetsförmedlingen stöttade mig väldigt mycket. Hon berättade för mig att den svenska energibranschen behöver ingenjörer och att jag har goda möjligheter att få praktik och jobb därefter. Detta hjälpte mig emotionellt,” säger Basel.
Basel lyckades att läsa klart SFI på bara tre månader. Strax efter fick han praktik på energibolaget Kraftringen.
”I Sverige arbetar jag med elnät som skadas av stormar och oväder. I Syrien arbetade jag med elnät som skadats av krig. Medan tekniken är mer avancerad i Sverige är jobbet i grunden detsamma,” förklarar Basel. ”Jag talade nästan flytande svenska och jag kunde mitt arbete – men jag kunde fortfarande inte hantera det tekniska ordförrådet – hur säger man ventil?” frågar han skrattandes.
Basel började samla ord och bygga ett yrkesrelaterat ordförråd för sig själv. När hans handledare, Katarina Skalare, fick reda på Basels sidprojekt förstod hon omedelbart betydelsen av detta och uppmuntrade honom att utveckla den till en språkparlör.
Katarina och Basel på arbetsplatsen i Kraftringen. Foto: ©UNHCR/Rufat Safarli
Enligt Katarina Skalare söker energisektorn i Sverige experter med olika typer av erfarenheter och det här var ett sätt för dem att bidra till integrationen.
”Vi söker konstant efter erfarna ingenjörer. Det finns ett stort värde i att rekrytera nykomlingar,” förklarar hon.
Basel fick uppdraget att utveckla en språkparlör som en del av hans arbete. Detta blev hans första betalda jobb på Kraftringen.
Jag var glad att Kraftringen valde att investera i mig – och jag tyckte verkligen om att arbeta på språkparlören, som nu har mer än tusen ord på svenska, engelska och arabiska.”
Den färdiga parlören presenterades på flera jobbmässor och blev Kraftringens bidrag till integrationen av yrkesverksamma inom energisektorn som kommer till Sverige. Parlören var mycket väl mottagen.
”Jag hoppas att språkparlören kommer att vara till stor nytta, inte bara för flyktingar som kommer in på arbetsmarknaden, utan också som ett exempel på hur flyktingar tar med sig värdefulla färdigheter till deras nya samhällen,” säger Basel med ett leende
“Många syrier kommer med mycket arbetslivserfarenhet men behöver möjligheten att få visa det. Kraftringen gav mig den möjligheten.”
Klicka nedan för att få tillgång till Basels språkparlör för nyanlända energiexperter.
Dela på Facebook Dela på Twitter
