Efter att ha flytt från konflikten i Syrien och svåra förhållanden i Libanon blev flytten till Sverige en chans för familjen att återuppta sina karriärer och utbildning.
Hanan och Ali kollar igenom ett familjealbum tillsammans med döttrarna Sara, Amina och Youmna. © Max-Michel Kolijn
Hanan och Ali anlände till Stockholm tillsammans med sina tre döttrar den 4 maj 2017. Två dagar senare snöade det.
Hanan, 34, och Ali, 40, skrattar åt minnet:
– Vi har snö i Syrien, men vi trodde aldrig att vi skulle se snö i maj! Det var en chock.
Familjen, ursprungligen från trakten kring Damaskus i Syrien, kom som kvotflyktingar till Sverige från Libanon för nästan exakt fyra år sedan genom UNHCR, FN:s flyktingorgan.
– Vi visste inte att vi skulle till Sverige förrän 15 dagar före avresan, förklarar Ali. Vi hade en intervju på svenska ambassaden och de visade oss en video om landet – om olika typer av boende, skolsystemet, frihet, hur statliga myndigheter fungerar och så vidare. Det lät bra, men det vi fann när vi kom hit var ännu bättre.
Barnen – tvillingarna Sara och Amina, 9, och deras lillasyster Youmna, 7 – har banat väg in i det svenska samhället. Familjen har träffat många av sina nya vänner genom barnens klasskamrater.
Sara och Amina förklarar på stockholmska att de går i klass 2a på den lokala grundskolan och att Youmna går på en närliggande förskola.
Familjen hoppas kunna bli svenska medborgare nästa år. Ali tränar regelbundet med en tyngdlyftarklubb och har ett tydligt mål:
– Som svensk medborgare kommer jag att kunna tävla i svenska mästerskapen i tyngdlyftning. För närvarande har han blicken riktad mot de Paralympiska spelen.
Ali förlorade ett ben i Syrien när en bomb träffade skolan där han arbetade som lärare i arabiska.
Familjen flydde till Libanon, men där var det svårt att få vård.
– Livet i Libanon var väldigt besvärligt. Vi oroade oss mycket för framtiden, förklarar Ali. Förutom att han inte fick tillgång till rätt medicinsk behandling hade familjen även svårt att ha råd att skicka döttrarna till skolan.
De övervägde att göra den farliga resan genom Turkiet och över Medelhavet för att komma till Europa, men det var omöjligt. Vidarebosättning gav dem en ny chans.
Hanan, som är utbildad inom biomedicin i Syrien, arbetar nu som undersköterska samtidigt som hon fortsätter med sina studier. Hon planerar att verifiera sin syriska utbildning för att kunna jobba med inom biomedicin i sitt nya hemland.
– Det är en utmaning! För att få utbildningen erkänd måste jag studera ytterligare ett år, nå en viss nivå på svenska och lära mig engelska. Jag tror att jag måste behärska svenska innan jag går vidare med engelska.
Ali fick jobb på Friskis & Svettis två år efter ankomsten och nu arbetar han deltid där vid sidan av sitt arbete som lärarassistent. Genom kontakter på grundskolan där han undervisar har han också börjat arbeta som barnboksöversättare.
– Jag älskar språk och min dröm är att bli översättare, säger han.
Även om familjen har rotat sig i Stockholm är de oroliga för vad som kommer att hända när deras hyreskontrakt tar slut nästa år. På grund av den svåra bostadssituationen i Stockholm har de fått råd att söka bostad utanför huvudstaden men de hoppas att det inte ska behöva flytta någon annanstans i landet och börja om på nytt.
Hanan och hennes familj hör till de 333 600 personer som har vidarebosatts av UNHCR de senaste fem åren.
Vidarebosättning till tredje land är ett alternativ UNHCR kan föreslå för individer eller familjer som varken kan stanna i värdlandet eller återvända hem. Trots att mer än 1,4 miljoner människor är i brådskande behov av vidarebosättning var antalet flyktingar som vidarebosattes 2020 det lägsta på nästan två decennier.
Sverige har varit en del av vidarebosättningsprogrammet sedan 1950 och välkomnar cirka 5 000 kvotflyktingar per år.
Dela på Facebook Dela på Twitter