Det begränsade antal platser som länder ställt till förfogande och på effekterna av COVID-19, endast 22 770 kvotflyktingar vidarebosatta genom UNHCR, FN:s flyktingorgan förra året.
En kongolesisk familj på väg till ett nytt liv i Frankrike. Kapstadens internationella flygplats, Sydafrika, mars 2017. © UNHCR/James Oatway
Trots att cirka 1,44 miljoner flyktingar globalt är i akut behov av vidarebosättning blev endast 22 770 kvotflyktingar vidarebosatta genom UNHCR, FN:s flyktingorgan, förra året. Detta enligt ny statistik från UNHCR.
Det är det lägsta antalet kvotflyktingar som flyktingorganet har sett på nästan 20 år. Minskningen beror både på det begränsade antal platser som länder ställt till förfogande och på effekterna av COVID-19, vilket har fördröjt avgångar och program.
”Vi kan bara hoppas att 2020 innebär en extrem avvikelse för vidarebosättningen av flyktingar. Vi vädjar till världens regeringar att öka sina program i år, bidra med fler platser, påskynda handläggningen och hjälpa oss att rädda livet på dem som är mest utsatta och i behov av hjälp,” säger UNHCR:s biträdande högkommissarie för skydd, Gillian Triggs.
”Förra året var väldigt tufft för människor runtom i världen, men särskilt svårt för flyktingar som redan är marginaliserade och kämpar för sin överlevnad.”
Trots att pandemin har haft stor påverkan på antalet flyktingar som kommit ifråga för vidarebosättning under 2020 ser UNHCR positivt på att 20 länder, däribland flera nordiska länder, fortsatte med sina vidarebosättningsprogram, liksom fortsatte att behandla ärenden och ta emot flyktingar under årets gång. Flera av dessa använde sig av innovativa och flexibla lösningar under pandemin.
”Vi har sett att vidarebosättning är möjlig, även under en akut global hälsokris, så länge som ordentliga hälso- och säkerhetsåtgärder vidtas,” säger Triggs.
Det största antalet kvotflyktingar under 2020 kommer ursprungligen från Syrien, Kongo-Kinshasa och Myanmar.
Då 85 procent av de 20,4 miljoner flyktingar som faller under UNHCR:s mandat bor i utvecklingsregioner är vidarebosättning ett konkret sätt för stater att bättre skydda flyktingar, visa prov på solidaritet och stödja de länder som hyser flest flyktingar. Familjeåterförening, arbets- och studiemöjligheter samt ideella sponsorprogram utgör andra möjligheter för flyktingar som länder kan stödja.
Dessa hör till de centrala målen i det Globala avtalet om flyktingar (Global Compact on Refugees) och är inkluderade i treårsstrategin för vidarebosättning och kompletterande alternativ, som lanserades av regeringar, icke-statliga organisationer, civilsamhället och UNHCR.
De nordiska länderna har länge varit viktiga partners för vidarebosättning – dels genom att ta emot kvotflyktingar och dels genom att stödja UNHCR och kapacitetsuppbyggnaden av det globala vidarebosättningsprogrammet. UNHCR ser positivt på att flera nordiska länder har utökat sina flyktingkvoter under senare år, och hoppas att dessa tydliga åtaganden kommer att fortsätta i ljuset av ett växande internationellt behov.
“Faktum är att så länge som krig och konflikt fortsätter kommer flyktingkriser att förbli långvariga, och de minst resursstarka länderna kommer att fortsätta bära en oproportionerligt stor del av bördan det innebär att stå värd för flertalet av världens flyktingar. Fler länder behöver göra en större insats,” säger Triggs.
Mer information om UNHCR:s statistik över vidarebosättning av kvotflyktingar under 2020 finns tillgänglig här, och UNHCR:s Global Resettlement Data Portal med statistik sedan 2003 finns här.
Dela på Facebook Dela på Twitter
