“Integration kan vara fördelaktigt både för flyktingarna, men också för oss lokalbor”

”Varmt välkommen!” Charmante Kasaniroza tar emot alla besökare med ett varmt leende till Mötesplatsen i Danderyd, där kommunen anordnar ett midsommarfirande för flyktingar samt deras välkomstguider. Allt fler familjer samlas, och folk från hela världen hälsar på varandra och småpratar. Vissa förser sig själva med mat från buffébordet, medan andra försöker hålla koll på barnen som springer runt på gräsmattan.

Charmante Kasaniroza är ursprungligen från Rwanda, men tvingades fly till Uganda och hamnade i ett flyktingläger. För två och ett halvt år sedan blev hon och hennes familj uttagna som kvotflyktingar och vidarebosattes till Sverige via UNHCR, FN:s flyktingorgan. Hon arbetar nu för Danderyds kommun, som nu sjösatt ett pilotprojekt inom ideellt flyktingstöd – det första i Sverige i sitt slag.

Syftet med projektet är att möjliggöra framgångsrik integration, och att se till att flyktingar i kommunen får chansen att komma in i lokalsamhället. Flyktingar som kommit till kommunen paras ihop med lokala välkomstguider, som ett komplement till kommunens integrationsarbete.

“Det är ett fantastiskt projekt, och jag önskar att det fanns för två år sedan när jag precis hade kommit hit. Svenskar är inte världens mest sociala folk,”, säger Charmante Kasaniroza med ett skratt, ”och det är därför jag tror att detta projekt är så nyttigt, både för flyktingarna men också för lokalborna.”

Ideellt flyktingstöd har varit en hörnsten i exempelvis kanadensiskt integrationsarbete i årtionden, och har långsamt även nått Europa de senaste åren, men i Sverige har idén inte vunnit mark – förrän nu.

I januari lanserade Danderyds kommun sitt pilotprojekt i samarbete med den lokala organisationen En Utsträckt Hand. Projektet stöds av UNHCR och drivs med finansiering från Länsstyrelsen i Stockholm. Planen är att para ihop 50 flyktingar med lokala välkomstguider under pilotdelen av projektet, som pågår till och med mars 2024.

Även om andra kommuner nu fått finansiering för liknande projekt så var Danderyd först i Sverige med att lansera ett sådant projekt. Att det skett just i Danderyd överraskar inte projektledaren Johanna Larsson:

“Vårt lokala civilsamhälle är väldigt starkt här i Danderyd. Dessutom har våra lokala politiker fokuserat på integrationsarbete under lång tid, vilket gett oss ett mandat att driva integrationsprojekt som detta. Projektet har inte varit igång särskilt länge, men tre andra kommuner har redan fått finansiering för liknande projekt, och ännu fler har hört av sig till oss.”

Amanuel Beyene, som är koordinator, arbetar också med projektet. Han kom själv som flykting från Eritrea för fyra år sedan, och betonar vikten av att ha ett lokalt nätverk, inte minst när det gäller att komma in på arbetsmarknaden:

“När jag kom hit lyckades jag få tag på en välkomstguide genom inofficiella kanaler. Det var till stor hjälp för mig, och gjorde att jag kunde integreras i det svenska samhället mycket snabbare. Till exempel så hjälpte min välkomstguide mig att undvika kulturkrockar när jag blev anställd av Danderyds kommun, genom att förklara hur folk brukar bete sig på en svensk arbetsplats.”

Johanna Larsson & Amanuel Beyene. © UNHCR / Mikael Bjuremalm

Syriern Omar Fatayri kom till Sverige från Libanon för sex månader sedan tillsammans med sin fru och dotter. Han är på jakt efter arbete som elektriker, men medger att det kommer vara svårt att hitta jobb innan han avslutat sina språkkurser.

“Jag hade hört så mycket om Sverige från mina vänner innan jag kom hit, och jag älskar att vara här. I Libanon brukade folk säga dåliga saker om syrier, men här är folk mycket trevligare. Svensk mat är god, och det finns dessutom många arabiska restauranger att gå till när jag får hemlängtan,” säger han. ”Jag har också hittat ett fotbollslag att spela för, och vädret är perfekt – i alla fall under sommaren.”

Buffén vid firandet på Mötesplatsen är imponerande med en blandning av sallader, gravlax, kallskuret, Västerbottenpaj, sill, knäckebröd, samt även varmkorv och hamburgare. Ljudet av musik från Mellanöstern avbryts plötsligt när ett gäng spelmän dyker upp och börjar spela traditionella midsommarlåtar, varpå ett stort gäng ungar följer efter och dansar.

Unga och gamla dansar runt midsommarstången i Danderyd. © UNHCR/Mikael Bjuremalm

Projektkoordinatorn Amanuel Beyene meddelar att en flyktingfamilj som kom till Danderyd igår kväll kommer att introduceras till deras välkomstguide inom kort. Anna Niregård, den nya välkomstguiden, har kommit till firandet med hennes två söner, och de förbereder sig själva på att bli ihopparade med den nya flyktingfamiljen.

“Att delta i detta projekt lät som en bra idé, jag vet hur svårt det kan vara att komma in i det svenska samhället för nyanlända. Jag tror att det kommer vara nyttigt för oss också, speciellt eftersom jag hörde att den andra familjen också har barn. Förhoppningsvis kan de bli vänner med mina söner”, säger hon.“

Familjen, som kom till Danderyd kvällen innan, består av Ako Ghafoor, hans fru Hawnaz, och deras barn Leo and Nare. De är ursprungligen från Slemani i irakiska Kurdistan.

“Jag jobbade som revisor förut, och min fru jobbade i butik. Vi behövde fly på grund av kriget och tog oss till Turkiet. Därifrån åkte vi båt till Grekland, och sedan reste vi genom Europa tills vi till slut kom till Sverige”, förklarar Ako Ghafoor.

Efter att ha hälsat på varandra frågar Anna Ako om han visste något om Sverige innan han kom hit.

“Jo, jag visste att det finns en bra regering och ett rättvist rättssystem, och att Sverige har en kung och en statsminister. Jag hade också koll på att Sverige inte varit i krig på mer än 200 år, så lite koll hade jag allt”, säger Ako med ett leende, och Anna ger honom en imponerad blick.

Medan trion börjar diskutera skillnaderna mellan de svenska och kurdiska köken springer deras söner iväg och klättrar upp i ett träd. Föräldrarna försöker få barnen att komma ner, för att samla ihop alla för ett gruppfoto.

Spelmännen packar ihop sina instrument och maten dukas undan från bordet. Familjerna Niregård och Ghafoor lyckas till slut få tag på sina barn för fotot, och ”Små grodorna”-dansen runt midsommarstången har gått över i dabke-dans. Musiken tonas till slut ut, och projektledaren och koordinatorn från Danderyds kommun kan till slut andas ut, nöjda med kvällen. ”Det har varit hårt arbete, men väldigt kul,” säger Johanna Larsson, ”och jag tycker det har varit en lyckad kväll”.

Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate hos UNHCR, förklarar varför ideella flyktingstödsprojekt är så viktiga:

“UNHCR har under en tid aktivt arbetat för införandet av ideella flyktingstödsprogram. Mellanmänskliga möten är nyckeln till fysiskt och psykiskt välbefinnande och kan leda till en förstärkt känsla av tillhörighet, vilket kan lägga grunden för en snabbare integration och en bättre förståelse för flyktingars situation. Vi hoppas att Danderyds initiativ kan inspirera andra kommuner”.

Dela på Facebook Dela på Twitter